Man kan ju tycka att sex månader in i ett nyfött liv och efter att ha fött tre barn att jag borde ha koll på det här med amningen. Tydligen inte. I eftermiddags slog febern till och jag fick frossa. Bröstet är ömt och rött så jag tror att det handlar om mjölkstockning.

På senaste BVC-besöket (sexmånaderskontroll) var det även en läkarundersökning. Viktmässigt har lillebror jr. inte riktigt hängt med. Eftersom han är intresserad av mat föreslog läkaren att byta ut ett mål mot mat och om hans mage (lillebror jr.s, inte läkarens) klarade det var det bara att tuta och köra vad gäller mat.

Ärligt talat har jag inte gått in för det särskilt mycket eller varit stressad över det. Lillebror jr. är glad och verkar pigg. Jag har gett honom mat när vi andra i familjen äter och när jag märker att han inte blir mätt på min mjölk. Det har inte rört sig om särskilt stora portioner.

Men så för ett par dagar sedan lossnade det. Det gick att mata honom med gröt utan större problem. Han slukade allt som jag hade gjort iordning till honom. Det resulterade i att han har sovit bra på kvällarna och han har inte ätit lika många mål mjölk på nätterna.

Det antar jag är orsaken till mjölkstockningen. Det i kombination med en blåsig promenad med för tunn jacka på mig igår. Så typiskt.

Jag är dock glad att det inte är influensan jag var fått. Jag är också glad att det verkar vara en lindrig form av mjölkstockning. Hoppas och tror jag. När storebror var liten fick jag rejäl mjölkstockning på båda brösten. Inte kul alls.

Så nu gäller det att vila, amma mycket och inte utsätta mig för drag. Jag hoppas att det går över snabbt.