Nu är det två dagar sedan vi sa ja till varandra och blev man och hustru. En dag och ett bröllop som är värt att minnas länge. 


Jag hade bestämt att jag själv inte skulle uppleva bröllopet genom mobilens lins. Jag lät därför mobilen och kameran vara i lördags och överlät fotandet till andra. 

Det här inlägget kommer därför inte innehålla särskilt många foton utan jag kommer att posta ett längre inlägg längre fram när jag har fått ta del av fotona från Media2U

Just nu befinner vi oss på bröllopsresa i Rom och jag tittar bara in här för en snabb uppdatering. 

Regn betyder tur och lycka

I lördags vaknade vi till mulet och kallt väder. Det blev värre under dagen. De första dropparna föll när jag precis var klar hos frisören. Det blev dock inte mycket regn utan regnet uteblev fram till kvällen. Då satt vi inne och det gjorde inte så mycket. Barnen brydde sig inte utan roade sig ute i det blöta. 

Många tröstade med att regn på bröllopsdagen ger tur och lycka i äktenskapet. En tradition som jag antar ska trösta väderberoende bröllopspar :-). För vår del spelade det ingen roll att det regnade en stund. 

Snabb vigsel

Efter sminkning och håruppsättning där jag valde delvis flätat med brudslöjekvistar i håret och en väldigt enkel make up (du kan delsvis se frisyren på Instagram) åkte jag hem för att snabbt få något i magen och klänningen på mig. 


Det gällde även att väcka barnen och få dem att ha på sig kostymer vilket gick lättare än vad jag trodde. 

Själv valde jag att bara ha spetsklänningen och skippade helt enkelt tyllkjolen. Magen har växt för mycket och jag såg för mycket ut som en gräddbakelse med den på. 

De flesta av bröllopsgästerna samlades hos oss innan vi gemensamt åkte ner till Botaniska trädgården. Där mötte vi upp övriga gäster och vigselförrättaren. Regnet och solen tidigare i vädret hade gjort att Botaniska trädgården stod infall blom och det var väldigt vackert. 

Vi samlades i lusthuset och efter en snabb avklarad vigsel där vigselförrättaren först läste en dikt och därefter frågade oss var och en om vi ville gifta oss (vi sa ja) kom ringen på fingret. Och plötsligt var vi gifta! Man och hustru. 


Tårarna, skål, tal och middag

Jag hade en föreställning om att jag skulle gråta mig igenom hela vigseln, ja i stort sett hela dagen. Känslomässiga tårar men så klart tårarna av glädje. Det gjorde jag förvånandsvärt nog inte. 

Redan på morgonen när jag vaknade kände jag en annan sorts glädje i kroppen och jag såg fram emot att få stå tillsammans med de jag älskar mest och få säga ja till mannen i mitt liv. 

Det blev precis som jag hade önskat! Efteråt, vid kyssen, kom tårarna, men ingen fulgråt. 

Vi fotograferades i Botaniska, skålade på Breda Blick och åkte sedan hem för fler skålar och en avslappnad middag hemma. De som åt av det helgrillade lammet lovordade det och även efterrätten som jag hade gjort gillades. Det gotländska temat blev bra utan att vara för krystat. 



Under middagen hölls tal och självklart kom tårarna då. Alla sa så fina ord och det var roligt och känslosamt att stå i centrum en sådan dag. 

Dagen efter mest känslosam

Barnen lekte in i det sista och slocknade en efter en mer eller mindre frivilligt. Själv kom jag i säng runt midnatt efter en lång och härlig dag!

Det blev ingen sovmorgon för lillebror som hade somnat först av alla vaknade också först av alla. Det var mysigt att leka en stund tillsammans innan resten av huset vaknade och det var dags att packa det sista inför bröllopsresan. 

Det jobbigaste att åka ifrån barnen och det blev fulgråt från mig. Barnen tog det i alla fall bra. 

På flyget till Stockholm sov jag som en stock och efter en snabb lunch på Arlanda hoppade vi på flyget till Rom. Under den flygresan sov jag också större delen. Jag antar att all sömnbrist, alla förberedelser och alla känslointryck från dagen innan kom ikapp mig. 

Det var en fantastisk bröllopsdag och jag njöt i fulla drag hela tiden. Nu ska vi njuta av varandra, Rom, god mat och ostörd nattsömn innan vi beger oss hem till våra juveler igen.