Bildvision – fotograf på Gotland

För några veckor sedan tog jag barnen till en proffsfotograf hos Bildvision här i Visby. Det är kul med fina bilder på de små tillsammans. Framför allt är det roligt att kunna ge till mor- och farföräldrar.

Sagt och gjort, jag rafsade ihop liknande färgskala på barnens kläder, drog vax i hår på de barn som har hår och tog dem sedan till Jesper Hammarlund på Bildvision (inget samarbete).

Efter att ha jobbat i många många år med att fotografera barn i förskole- och skolmiljö kan Jesper hantera barn som ska fotograferas. Storebror som i vanliga fall inte gillar att bli fotograferad lät sig charmas av Jesper. Han tog sig ner på barnens nivå och gjorde det till en rolig stund.

Jag tycker att man inte kan kräva av barnen att ställa upp på kort. Vill de inte så vill de inte. I det här fallet ville de en stund. Sedan fick det vara bra.

Jesper hann i alla fall fånga alla tre, tillsammans och var för sig, på ett förträffligt sätt. Jag kan starkt rekommendera Bildvision och Jesper Hammarlund om du vill fotografera ditt barn.

Alla bilder är tagna av Jesper på Bildvision.

Pärlor på Österlen

Medan jag och lilleman tog båt och bil till Österlen åkte de stora pojkarna och mannen till Stockholm. De roade sig med Polismuseet och Kaknästornet medan vi njöt av utsökta pärlor på Österlen.

Det är ovant att vara ifrån storebror och lillebror över natten men det är viktigt med pappatid och för mig att umgås med vänner som är längre än en meter.

Jag kan inte minnas att jag har besökt Österlen tidigare, iallafall inte i vuxen ålder. Som tur var har jag vänner som känner till trakterna och som hade styrt upp en bra helg. Jag och lillebror jr. hängde bara på. Så skönt att få de bästa pärlorna på Österlen serverat.

Jag skulle beskriva det Österlen som jag såg som en blandning av bohemfranskt (sammet, levande ljus, loppisfynd i en salig blandning, skevt och romantiskt) och lantligt engelskt (kullar, män med gummistövlar, keps, traktorer och vallhundar) utan att varken ha besökt franska bohemhus eller engelska landsbygden. Mysigt var det oavsett.

Så, vilka pärlor finns då på Österlen?

Apotekarns och Makalösa trädgårdar i Simrishamn

Gillar ni plantering och blommor, fina och prisvänliga detaljer för hem och trädgård är Apoterkarns och Makalösa trädgårdar i Simrishamn något för dig. Ta dig även till Olof Viktors i Glemmingebo.

Kiviks musteri i Kivik

Vi passerade äppellund efter äppellund och kom så småningom fram till Kiviks musteri. Affär, museum, restaurang och mycket mer… Helt klart värt ett besök. Vi hoppade museet och trädgården och gick direkt inför att handla Kviksprodukter till bra pris. Vi lät också bli brunchen som serveras på helgerna. Istället korsade vi parkeringen och hamnade på caféet som erbjuder lättare lunch och gott fikabröd.

Talldungen i Brösarp

Jag skulle beskriva Talldungen som ett litet hotell med få rum, en gemytlig restaurang med själ och hjärta. Levande ljus, högt i tak och god mat. Ett ställe där personalen smälter in med gästerna, på ett bra sätt. Där frukosten är njutbar på ett ekologiskt och hipsteraktigt plan. Där marockanskt kakel och sköna sängar går hand i hand. Där ett tjejgäng från förr delade på bubbel och ostar på ett av rummen före middagen. Där bebisar var välkomna och dit vi gärna återvänder.

Friden gårdskrog i Kivik

Friden är en omåttligt populär restaurang som serverar surdegspizzor gjorda på ekologiska och närproducerade produkter. Pizzor värda att vänta på. För det kan ta tid, både att få bord trots bokning och att få sin beställning. Men gott var det när jag väl fick sätta tänderna i en av pizzorna. Med utsikt över äppellunden där äpplena omvandlas till must på hösten åt vi vår mat och filosoferade över livet. Mumsigt värre.

Samtliga bilder har lånats från respektive blogg

Mina fem senaste mobilbilder

Mina [valfritt antal] senaste bilder verkar vara ett populärt tema så jag kör ett likadant inlägg. Här kommer mina fem senaste bilder tagna med mobilen. Varning för att det enbart är bilder på barnen.

Jag kan sitta, jag är inte rädd. Lillebror jr. roade sig (med öppen gylf) i sin säng imorse medan jag dammsög sovrummet.

Triss i utslagna hjältar. Igår kväll när alla somnat i storebrödernas dubbelsäng. Jag tog kort och skickade till mannen som var på resande fot.

Klara färdiga spring. Vanligaste aktiviteten här hemma – att springa fram och tillbaka mellan soffan i vardagsrummet och trappan som leder ner till köket. Ibland håller de sams, ibland inte. Oftast tjuvstartar lillebror och storebror gör kullerbyttor över armstödet på soffan.

Nya vårskorna på storebror var också tvungna att testas och dokumenteras.

Det var inte bara nya skor som inhandlades häromdagen utan även solglasögon. Turkosa med spegelglas – så rätt!

Bollhavet på Kotteland i tisdags. Det var min födelsedag, barnen fick ledigt från förskolan och vi röjde loss i rutschkanor och annat skoj i ett par timmar. Åldersnoja? Nja, både och. Det tar sig uttryck på olika sätt, men mer om det i ett annat inlägg.

Vi flyttar ut!

Nu har våren äntligen kommit till södra Sverige. För visst har den väl ändå kommit för att stanna?. Så skönt med sol, fågelkvitter och krokusarna som sticker upp i gräsmattan lite här och där 🌱🌷.
Vårsolen
När den första vårsolen värmer flyttar vi ut våra hem. Våra hem vidgas och gränsen mellan ute och inne suddas ut. Ombonade altaner, uterum som ska piffas och trädgårdsmöbler plockas fram ur förråden.
Nya kuddar, skira gardiner och härliga vårfärger till ditt hem hittar du på Lilla Hem.
Spring i benen
Medan vi vuxna piffar och fixa våra altaner, balkonger och uterum har barnen spring i benen. Studsmattorna sätts upp i trädgårdarna, lekstugan öppnas upp efter vintervilan och sandlådan är redo för nya sandkakor. Nya sandleksaker är ett bra tips till födelsedagen eller som present till någon liten filur. På Lilla Bus hittar du nya sandleksaker. Glaskulorna är på plats, ett säkert kort att våren är här. Vi går helt klart mot ljusare tider.
Ha en fortsatt mysig vecka! 🤗

Skrikande bebis i bil

Helgen har tillbringats på Österlen tillsammans med bästa tjejgänget. Jag har tagit exakt noll bilder skulle jag tro trots fotovänliga vyer över sandkullar, solsken, middag med levande ljus och fantastisk frukostbuffé. Den ende som har fastnat på bild har varit min partner in crime, min ständige följeslagare, min 68 cm långa avkomma. Han har nog njutit lika mycket som jag. Utom i bilen. Och bil har vi kört.

Skrikande bebis i bil började redan vid avfärd från Gotland. I kön till färjan gallskrek han så att tårarna sprutade innan han till slut somnade. Båtresan gick prima och han charmade tanterna ombord. Nästa bilfärd gick från Oskarshamn till Kalmar där övernattning hos min vän skulle ske. Skrikfest i 15-20 min. Sedan somnade han och sov gott hela vägen (och tog till och med sovmorgon).

Morgonen därpå påbörjades den tre timmar långa resan ner till Simrishamn och vårt första stopp. Jag började att köra med S fram men både jag och min vän insåg att det bästa vore att flytta bak oss båda till baksätet och låta min vän köra resten av tiden. Det blev bättre. Jag kunde koncentrera mig på skrikande bebis och slippa orsaka krock i trafiken.

Under vistelsen på Österlen åkte vi en hel del bil, inte långa sträckor men tillräckligt för att göra D missnöjd. Men samtidigt är det som om han har vant sig lite vid sin stol och att han inte kan bli upplyft direkt när han vill. Så pass att han somnade utan skrik när jag själv satte mig vid ratten och körde till båten i Oskarshamn. Nu sitter jag på båten och han sover fortfarande efter endast en skriksession. Halleluja och lycka och allt det där. Bilresandet gick över förväntan och skrikande bebis i bil blev ok.

Tips på hur man tröstar skrikande bebis i bil

Så har jag några tips på hur man får skrikig bebis i bil att bli mindre missnöjd?

  • Se till att bebisen är mätt och har torr blöja.
  • Se till att ha så få ytterplagg som möjligt på bebisen. S använder fortfarande babyskydd vilket blir väldigt varmt.
  • Försök att åka när bebisen ska sova. Om ni kan tima in sovstunden får ni lugn och ro i alla fall ett litet tag.
  • Räkna med flera stopp när du gör tidsplanen. Ta i med råge. Det värsta tycker jag är när jag ska passa en tid och inte hinner stanna på vägen för att trösta.
  • Ta med avledande leksaker. Trots att S bara är sju månader tycker han nya leksaker som han aldrig har sett tidigare är de mest intressanta. Det behöver inte vara nyköpta leksaker utan kan vara en påse oöppnade nötter att prassla med, en tröja med spännande etiketter, hårband som inte går att svälja, en tidning, en vattenflaska, osv. Då vinner du oftast lite tid.
  • Sätt på bilradion. Jag fick för mig i början att tyst bil skulle vara det bästa men S verkar lugnast av musik och prat i bakgrunden.
  • Ge bebisen snutte och napp. I bilen gäller alltid undantag. Så om bebisen annars bara få ha napp och snutte när den ska sova tänk om när det gäller skrikande bebis i bil.
  • Ha privatchaufför. En vuxen som kan köra och en vuxen som kan trösta. Det är inte alltid så att två vuxna kan resa varje gång ni ska köra bil men jag vågar påstå att det är det säkraste sättet.

Växjöloppet närmar sig

Ett av mina nyårsmål för 2018 är att springa en löpartävling på en mil. Jag anmälde mig till Växjöloppet. Den 1 maj smäller det. Kommer jag att klara det?

Jag minns ett liv för länge sedan. Då tiden var oändlig. Då det viktigaste i livet var jag själv. Då jag prioriterade sömn, hälsosam mat och träning. Då ett långpass på helgen var standard och då halvmaraton var favoritdistansen.

Jag älskade att ta ut mig genom att sega mig fram kilometer efter kilometer. En envishet och en motivation som jag saknar idag. Darr i benen, vätskebrist och slut i kroppen. Den sköna känslan att gå i mål hemma efter ett sådant typ av löppass var underbart. Att pusta ut på golvet. Stretcha lätt illamående. Svettiga kläder mot en frusen kropp. Resorb och banan för att återställa balansen. Sedan en varm dusch och glädjen över att jag hade lyckats.

Eller romantiserar jag nu? Förmodligen. För visst förvränger man både dåtid och nutid för sig själv? Oavsett ser jag fram emot Växjöloppet, även om jag är långt ifrån min forna form. Milen har jag ännu inte kommit upp i på träning men min förhoppning är att göra det snart. Att kroppen känns nästan lika mosad efter 7 km idag som efter 21 km då försöker jag bortse från och istället njuta av de få löppass jag får till.

Växjöloppet here I come.

« Äldre inlägg